Kommentar!
--------------------------------------------------------------
Den här kommentaren fick jag,och självklart förstår jag att det KANSKE hjälper,men jag läser andras bloggar,och kommenterar...
och den här kommentaren ser jag lite som att du vill att jag ska läsa din blogg..
Jag läser många andra bloggar,men försöker undvika att läsa andra novellbloggar,för det finns en risk att man kan bli kallad ''copycat'' eller nåt..
Jag läser endel,men det är för att det är svårt att sluta läsa en novell som är så bra!
t.ex den jag länkade....igår tror jag..eller iförr går men strunt samma!
Ville bara säga det och att nästa chapter kommer tyvärr inte i dag heller,men kanske imorgon!
Har prov imorgon så ska ta och plugga lite men ska försöka slänga in ett litet inlägg!
Puss!<3
länkning!
??
Hörni,det är inget kul när ni inte kommenterar!
Det är det som får mig taggad att skriva,då vet jag att jag skriver för nån som tycker att det är bra,eller dåligt...
Tycker det är skittråkigt att skriva när jag inte får kommentarer?
Ville bara säga det!
Nästa del kommer när jag har tid att skriva,har ett test och 1 prov i veckan...
Men jag lovar att chapter 8 kommer!
Pöss!!<3
Chapter 7-wow!
Jag kan inte sluta tänka på det Justin sa när vi var i aulan idag.
Gillade han mig?
Jag bestämde mig för att gå och lägga mig istället.
Jag gick in till badrummet och gjorde mig iordning.
Sedan la jag mig ner och blundade,sedan somnade jag.
NÄSTA DAG:
Jag vaknade och gick upp för att klä på mig,jag skulle vara med Justin hela dan så jag klädde mig bekvämt men,snyggt!
Sedan gick jag till mitt smyckesbord och tog på mig ett brett guldfärgat armband.
jag han stoppa i mig en halv macka innan jag var tvungen att springa till skolan,jag hade redan missat bussen.
När jag var framme så sprang jag till skåpen för att lägga in väskan,sedan tog jag snabbt ett tuggummi så jag inte skulle ha dålig andedräkt och sedan gick jag vidare till aulan.
Jag gick in genom dörren och jag mötte Justins blick när han stod uppe på scenen.
Jag gick upp på scenen och fram till Justin.
''Hej'' sa han och gav mig en kram.
''Hej'' svarade jag och kramade tillbaka.
''Vad fin du är'' sa han och log mot mig.
''tack detsamma'' svarade jag och minnet från igår kom tillbaka.
''Ska vi börja direkt?'' frågade han och jag nickade.
Justin:
Jag kunde inte sluta titta på henne,hon var så vacker.
''Ehm,jag har valt några alternativ du kan sjunga,om du inte har ett eget?'' frågade jag.
''Nae jag har inte tänkt på nån låt,men vilka har du?'' sa hon och jag gick fram och satte mig mittemot henne.
''hm,vad svårt'' sa hon och bläddrade igenom alla papper med låtval.
''Det är ganska många'' sa jag och hon nickade.
''Nej men jag tror jag väljer ''I have nothing'' ,sa hon och jag nickade.
''Av Whitney Houston?'' frågade jag.
''Ah,eller ska jag ta..''
''hahah,om du säger en så testar vi och sjunger den och sen ser vi om den passar till din röst!'' föreslog jag.
''Ah,det blir bra'' svarade hon och log och det pirrade till i magen.
''typ 'It will rain' då?'' sa hon och jag nickade.
''då kör vi!''
Hon började sjunga och jag log.
''If you ever leave me baby,
Leave some morphine at my door
‘Cause it would take a whole lot of medication
To realize what we used to have,
We don’t have it anymore.
There’s no religion that could save me
No matter how long my knees are on the floor
So keep in mind all the sacrifices I’m makin’
Will keep you by my side
Will keep you from walkin’ out the door.
Cause there’ll be no sunlight
If I lose you, baby
There’ll be no clear skies
If I lose you, baby
Just like the clouds
My eyes will do the same, if you walk away
Everyday it will rain, rain, rain...''
''wow!'' sa jag och hon log.''du e för bra!''
''Haha tack,men jag tror jag tar den här istället!'' sa hon och jag nickade instämmande.
''jag e så taggad,det här kommer bli så bra!'' sa jag och hon gjorde ett glädjeskutt.
''Jag med!'' sa hon och jag skrattade åt henne.
________________________________________________________________________________
Sry för kort,men kan inte skriva mer.
Kommentera vad ni tycker ska hända nu!
XO//Emma<3
Chapter 6- you're talented!
Justin:
"jag valde dig för att du har looken,och sjunger bra,du har din egen stil och gjorde låten till din egen!" sa jag och tittade på Alexandra som satt mitt emot mig på de röda stolarna.
"tack!" sa hon och log.
"jag ger dig ledigt nu på eftermiddagen,så gå hem nu och kom till aulan klockan 10.00 imorgon"
"självklart!" sa hon och gick mot utgången.
"va i tid!" ropade jag efter henne.
"yess box!" ropade hon tillbaka.
Alexandra:
Jag satte mig på sängen och tog fram mobilen.
"gissa vem han valde..." skrev jag och skickade iväg sms:et till Cassie.
Det tog inte lång tid innan hon svarade.
"säg det jag vill att du ska säga!" skrev hon och jag log.
"ja." svarade jag.
"blev du,vart det du?" skrev hon.
"ja!:)"
"jag sa ju det Alex!!!!!!<3" skrev hon och jag log.
"vem..."
"ha.ha,vi hörs!" skrev hon och jag la ifrån mig mobilen.
Justin:
Jag satt i aulan och väntade på att hon skulle komma in genom den där dörren.
Jag tittade på klockan och den visade 9.59.
När den precis slog om till 10.00 så kom hon inrusande.
"du e bra på och passa tider miss. Johnsson!" sa jag och hon fån log.
Hon klev upp på scenen och satte sig på stolen.
"ska vi börja direkt?" frågade jag och hon nickade andfått.
"ta ett djupt andetag" började jag och hon gjorde som jag sa.
Jag fortsatte göra lite röstövningar innan jag gick bort till pianot för att ta fram låtar som hon kunde välja mellan.
"sluta Justin,det kommer inte bli nåt mellan er!" tänkte jag.
"var det meningen att du skulle säger det högt?" hörde jag Alexandra fråga.
"va?" sa jag förvånat och tittade på henne.
"äsch!" sa hon och log lite.
"shit,sa jag vad jag tänkte högt!" tänkte jag.
____________________________
Här får ni chapter 6!
Sry att jag inte skrivit!
Har varit ganska upptagen...
Skrev den här i bilen påväg till farmor och farfar så den blev inte så lång...
Men hur tror ni det går för Alexandra?
Kommentera!:)
Puss!<3
Chapter 5 - did i make it?
Alexandra:
"fasen vad bra det gick,han typ satt och log under hela tiden jag sjöng!"
En blond lång,smal tjej kom ut från logen och sprang fram till en lika blond och smal tjej.
"gjorde han,du kommer SÅ få honom!" svarade hon och dom babblade på.
'undra vem han väljer,jag vill ha honom
men ändå inte' tänkte jag.
Jag tog fram mitt block ur min svarta väska och bläddrade fram till en ny sida.
"if i haven't done anything wrong,why do you ignore me
If you say that you love me,why did you leave me here..."
Skrev jag och nynnade på en melodi i huvudet.
"hej,jag har nu lyssnat på alla och har bestämt mig för vem jag vill jobba med"
Jag blev avbruten utav att Justin kom in i aulan.
"så de tjejer jag ropar upp nu kan ställa sig upp" sa han och jag harklade mig.
"Janette,Scarlett,Hope,Lisa,Cody,
Jonna och Harley" sa han och alla tjejerna stod upp.
"Alla ni som står upp,kommer jag inte jobba med"
Endel tjejer började gråta,jag tittade på dom som gick ledset ut från aulan,men en stod kvar..det var den blonda tjejen.
"Harley,du får tyvärr inte va kvar här" sa Justin och hon tittade irriterat på honom.
"Justin,du ska veta att NU gör du ett STORT misstag,jag var självklart den bästa här inne!" sa hon och log falskt.
"sorry,men det fanns en bättre,och hon överglänste alla här inne,inklusive dig" sa han allvarligt.
Harley morrade till.
"jag ska visa att jag kan vinna tävlingen varesig utan dig eller inte!" var det sista man hörde innan hon smällde igen dörren.
"phu,så nu är det bara 3 kvar och jag kommer säga vem jag vill jobba med direkt" sa han och de två andra tjejerna höll andan och spände sig.
Jag satt där lugnt eftersom för mig spelade det ingen roll om jag "fick honom" eller inte.
" jag har valt.....Alexandra"
________________________________
Jag skrev den här snabbt i skolan,när jag inte var med på en idrotts-lektion pga att jag sträckt mig.
Skriver kanske mer ikväll!!!
Kram!
Förlååt!
Jag ber SÅ MYCKET OM URSÄKT för alla stavfel i chapter 4!!!
Jag orkade inte rätta,men hoppas ni kan stå ut med det!
LOVAR att skriva rätt i nästa chapter!!!
Sry!
Chapter 4 - Am i dreaming?
ALEXANDRA:
På morgonen hade jag vaknat tidigt och fått gått om tid att klä på mig.
Och tänka,undra om man kan välja bort att man vill ha Justin som coach?
Jag hade tagit på mig nåt bekvämt men ändå snyggt.
När jag kom fram till skolan så gick jag direkt emot expeditionen.
Jag tog stora steg fram till expeditionens kontor.
Jag knackade på dörren och ett 'kom in' hördes.
''Hej'' sa Camille och log.
''hej,jo jag tänkte anmäla mig till tävlingen'' sa jag och satte mig i stolen som var framför hennes bord.
''Ja,vad kul!'' sa hon och började ta fram massa papper.
''Alexandra Johnsson,eller hur?'' frågade hon.
''Aa'' svarade jag.'' jo jag undrar också om man får välja om man vill ha Justin som coach eller inte?''
''nej det är såhär att man får faktiskt provsjunga inför honom,och sedan väljer han en kille eller tjej som han vill jobba med'' sa hon och log.
''Jaha'' svarade jag.
''Vill du ha honom?'' frågade hon.
''Nja,snarare tvärtom lite faktiskt'' svarade jag och hon skrattade.
''Hejrå'' sa jag och gick sedan mot mitt skåp.
* Efter lunch:
''jag vill att alla som ska vara med och tävla i Stratford Talent kommer till aulan'' hörde man rektorns röst säga i högtalarna.
När vi kom in i alulan satte vi oss på stolar som stod i en ring med en liten öppning så att man skulle kunna gå in och ut ur ringen.
Jag tittade mig runt så såg jag bara tjejer,det var få killar.
Sedan kom det en ung kille i kanske 20 års åldern in och ställde sig i den öppningen som det fanns i ringen.
''Nu är det såhär att alla är här för samma sak-alla vara med i stratford talent-och för allas säkerhet så vill jag att alla håller sig lugna nu'' sa han och endel började viska,eftersom de visste vad han pratade om.
JUSTIN:
Jag stod bakom det röda draperiet och väntade på att killen skulle ropa in mig.
''Så om alla sitter på sina platser så kan han komma hit,Justin Bieber!''
äntligen,jag gick in och ställde mig bredvid honom.
Ett fåtal tjejer satt och log stort medans vissa bara var naturliga.
''Välkommen'' sa den unga killen.'' du ska ju vara här ett tag och jobba med en utav de här eleverna,du kan berätta mer''
''tack,jo det är så att ni ska var och en sjunga en liten låt för mig och sedan kommer jag välja en utav er som jag ska jobba med'' sa jag och svepte med blicken över alla elever.
Jag stannade och tittade länge på en tjej,hon var söt.
Hon vände plötsligt blivken mot mig och jag blev lite röd om kinderna,hon bara log.
''Ska vi kära igång,välj nån som ska vara först ut Justin,och ni andra kan sjunga och träna upp rösten lite'' sa Killen som du presenterat sig som John.
''Jag väljer...'' jag tittade över eleverna äver fast jag visste vem jag skulle ta,jag stannade sedan på henne.''dig''
Hon log och reste sig upp,gick fram till mig och jag sträckte fram handen.
''Justin'' sa jag och skakade hand.
''Alexandra'' sa hon och jag log.
Vi gick backstage till en loge.
''Så,har du hunnit tänka på vad du ska sjunga?'' frågade jag med tanke på att hon blivit vald först.
''Jag vet vad jag ska sjunga'' sa hon och skrattade lite.
Det pirrade till i magen,varför?
''kör igång,när du e redo!'' sa jag och hon nickade.
Sedan började hon sjunga.
''I stare at my reflection in the mirror:
"Why am I doing this to myself?"
Losing my mind on a tiny error,
I nearly left the real me on the shelf.
No, no, no, no, no...
Don't lose who you are in the blur of the stars!
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
Just be true to who you are..''
Jag blinkade för att se om jag drömde eller inte,hon sjöng...fantastiskt.
Jag fördes bort i andra tankar men avbröts.
''Ehm,Justin jag e klar?'' frågade hon och jag blev röd om kinderna,igen.
''Bra,du får besked sen!'' sa jag och log.
''Okej,tack'' sa hon och gick sedan ut från logen.
''Henne vill jag jobba med'' tänkte jag.
Men jag hade 9 elever tills som jag skulle lyssna på så vem vet,nån kanske e bättre?
Men det var nåt speciellt med henne...
______________________________________________________________________________
Yees!
JB is in the house!!!
Haha,nu kommer det hända grejor!!
Kommentera vad ni tycker hittils!!
Nästa kommer kaaanska imorgon,dansar då men jag kanske hinner slänga in nåt på kvällen.
sen vill jag oxå säga att jag har ett STORT biologi prov på tors,så måste plugga lite också!
men jag lovar att skriva senast tis!
Kram!
Chapter 3 - mum is getting better,or not
Cassie:
Jag kunde inte vara arg på Alex,även om jag borde.
Jag hade inte fått en bra förklaring varför hon inte berättat det för mig under de 2 åren,men man såg hur ledsen hon var.
Det plingade till i mobilen och jag öppnade sms:et som jag fått.
"jag har tänkt på den dör tävlingen,jag gör det!" från Alexandra.
En spänning gick genom min kropp,och mitt hjärta bultade hårdare.
"JA,jag vet att du klarar det gmn,men vet du att jag läste att man skulle få en egen coach!" svarade jag.
"jaså du,ah vi får väl se om den står ut med mig?:)"
"hahaha,klart den gör!!!" svarade jag och skrattade lite.
Alexandra:
När vi kommit hem från sjukhuset så hade alla andra i familjen kommit hem.
"vart har ni varit?" frågade Jacob som var 5 år.
"pappa hämtade mig hos Cassie" svarade jag och pappa log tacksamt mot mig.
"har ni några läxor" frågade pappa och förde blicken över de 3 pojkarna.
"nej" svarade de alla tre på samma gång.
"får du ens läxor Jacob?" frågade jag och log.
"ja,hålla reda på alla mina leksaker" svarade han och jag skrattade.
Jag gick sedan upp till mitt rum och tog fram min dator.
Jag gick in på internet och sökte på "Stratford talent" och massor kom upp.
Jag klickade på en och det första kg såg bar en stor text,
"Årets Kändiscoach är Justin Bieber,vem blir den lyckliga,bara en kan få honom!"
______________________________
Ett litet kort inlägg även fast jag hade sagt att det inte skulle komma nåt idag?
Blev kort somsagt med har inte jääättemycket tid...:)
Hoppas ni får en bra lördag!
Kram!
Chapter 2 - Telling the truth...
Signalerna gick men det var ingen som svarade,jag ringde om och om igen.
''Shit,förlåt att ja avrg inte svarat,hade mobilen på ljudlöst på mitt rum och jag var i köket'' stod det på ett sms från Cassie.
Jag ringde upp och den här gången svarade hon direkt.
''Hej,kan du komma till mig?'' frågade jag.
''ah,sure..kommer nu!'' svarade hon och sedan la vi på.
Det tog ungefär 5 minuter innan det plingade på dörren och jag sprang ner för att öppna.
''hej'' sa jag och kramade henne.
''hej,snygg du är!'' sa hon och jag rynkade på näsan.
(tänk er att hon inte håller på att öppna dörren)''Ska vi gå upp,jag behöver prata med dig'' sa jag och hon tog av sig sina skor.
''okej,vart är din mamma?'' frågade hon och jag hajade till.
''Jo,det är det jag måste prata med dig om'' sa jag och hon tittade oroligt på mig.
Vi gick upp och satte oss i sängen mittemot varandra.
''Har det hänt nåt Alex,du kan berätta allt för mig'' sa hon och jag log lite.
''Ja och jag vet det men jag har faktiskt...'' började jag.
''vad har du gjort,berätta nu!'' sa hon.
''jag har inte berättat en grej för dig,och det gäller min mamma'' sa jag och hon tittade med en obeskrivlig blick på mig.
''för 2 år sen så fick vi reda på att min mamma hade cancer'' sa jag och hon drog andan.
''Herregud'' viskade hon.
''jag har inte sagt det till dig och jag känner mig så dum,jag har ljugit för dig hela tiden,sagt att mamma vart på jobbet när hon i själva verket vart på sjukhuset..förlåt'' sa jag och tittade ner.
''Alexandra,varför har du inte berättat det här tidigare?'' frågade hon.
''Jag vet inte..'' sa jag.
''Jag borde vara arg på dig för du har faktiskt ljugit för mig,men...jag kan inte det för det spelar ingen roll om du ljugit för mig i 2 år just nu,för jag är så ledsen för din skull,men du vet att jag finns här för dig!'' sa hon och log.
''ja'' sa jag och hon gav mig en lång kram.
Då hade jag äntligen berättat det!
Efter några timmar utav flams och allvar så skulle Cassie gå hem.
''Ska vi åka upp till mamma en sväng bara du och jag?'' frågade pappa eftersom de andra var borta,hos kompisar.
''Ah kan vi göra'' svarade jag och började ta på mig mina skor.
Det tog en kvart att åka upp till sjukhuset och när vi var framme så gick vi till expeditionen och han berättade vart vi skulle gå.
''Här är det'' sa jag och pappa gjorde en hastig sväng.
När vi kom in så låg mamma i sängen och sov.
Pappa och jag satte oss i varsin fotölj bredvid sängen.
''Jo pappa,det går en tävling varje år på skolan som heter 'stratford talent'...Cassie tyckte jag skulle vara med i den,man vinner pengar'' sa jag.
''vill du vara med i tävlingen så är det inga problem för mig vettu'' sa pappa.
''jag vet inte..'' sa jag och funderade.
''Gör det Alexandra,för mig'' hörde jag mamma säga helt plötsligt.
''Va?'' frågade jag.
''Va med i den där tävlingen,du sjunger som en gudinna..'' sa hon.
''Jag vet inte om jag vill'' sa jag.
''Jo det vill du,snälla..gör det för mig'' sa hon svagt.''det är det sista jag vill innan jag dör,att få höra dig sjunga!''
''Du kommer inte dö mamma,du klarar det här'' sa jag,mest för att intala mig själv.
''Jag vet inte Alexandra,jag har kämpat i 2 år nu,jag e trött'' svarade hon.
''Älskar dig mamma'' sa jag och tårar bildades.
Jag blundade hårt och tårarna rann ner för kinden.
________________________________________________________________________________
2:a delen!!
Jag är såååå tacksam för ALLA fina kommentarer ni ger!!
det värmer rejält!<3<3<3
Jag tycker att novellen börjar få ett flyt och om ni undrar när justin kommer in...ja då får ni vänta 1 eller 2 kapitel!
Hoppas den här novellen blir bra nu!
Kram!<3<3
ps: kommer nog inte upp något imorgon,ska fira min pappa som fyllt år...men söndag kanske!;)
I'm doing this for you[chapter 1]-My story...
Alarmet ringde och jag suckade tungt.
Dags för skola.
''har vaknat nu,ska vi ses vid hel?'' skrev jag och skickade iväg ett sms:et till min bästis Cassie.
Jag gick upp och gick in till min walk-in-closet och valde kläder och smycken.
Min familj bodde i ett ganska stort,lyxigt hus i mitten utav Stratford.
Jag bestämde mig för att sminka mig efter frukosten så jag gick ner till köket där resten av familjen ylade runt i köket.
''Godmorgon alla'' sa jag och tog fram juicepaketet ur kylen.
''Godmorgon hjärtat,sovit gott?'' frågade pappa stressat medans han ställde fram fukost till mina bröder.
''Jag vill inte ha macka!!'' skrev Oliver,min minsta brorsa som var 3 år.
''Men det spelar ingen roll,det är det ända som finns!'' sa pappa bestämt till Oliver.
De andra började äta med fris och fröjd.
''Om mamma ändå var här..'' viskade pappa och tittade på mig.
Det var ingen utav mina kompisar som visste,inte äns min bästa vän.
För två år sen så fick min mamma diagnosen cancer,det var en hård tid för familjen.
Hon har spenderat den mesta tiden på sjukhuset,pappa har tvingats uppfostra alla 4 ungar själv den senaste tiden,varav 3 pojkar.
Jag klarade inte av att tänka på mamma så jag sprang rakt upp mot mitt rum och jag hörde pappa ropa efter mig.
''Alexandra,kom frukosten är på bordet!''
Jag öppnade dörren och slängde mig på sängen och kände tårarna rinna.
Sedan kom jag på att jag kanske var tvungen att göra mig iordning så jag gick fram till mitt sminkbord och satte mig och började sminka mig.
Jag jag tittade på fotot utav mig och mamma för 1 år sen när hon var ute från sjukhuset ett tag,men åkte akut in igen för att det bara blivit värre.
Jag log mot fotot men fortsatte med det jag höll på med.
När jag var klar tittade jag mig i spegeln,fixade till håret och gick sedan ner för att åka till skolan.
Jag tog på mig mina skor,sa hejdå och gick sedan ut till bussen som väntade utanför.
Jag gick bak i bussen tills jag mötte Cassie's glada ansiktsuttryck.
''Tjena bruden!'' sa hon och jag satte mig ner bredvid henne.
''haha hej!'' svarade jag.''fin du är''
''säger du?,snyggast på bussen!'' sa hon och jag skrattade.
Resan till skolan gick fort med henne,jag gick första året på gymnasiet och det blev svårare att nå alla betyg och så.
''Tjena Johnsson!'' skrek Leo och gav mig en highfive.
Leo var kapten för basketlaget.
''hey!'' sa jag och log.''ska vi gå?''
Vi gick mot skåpen och tog ut våra böcker.
''Jag hatar spanska'' suckade Cassie.
''Det går fort'' sa jag och klappade henne på axeln.
När vi gick i korridoren bort mot spanskasalen så stannade Cassie.
''Alex,du borde vara med i..ah den här tävlingen!'' sa hon och pekade mot en affish som satt uppnitad på anslagstavlan.
''Nu var det dags för årets Stratford talent!,vi uppskattar tävlande utav båda könen!;),ni kan anmäla er hos musikläraren! priset detta år är 4000 kronor''
Läste jag.
''Nej,inget för mig!'' sa jag och drog med Cassie.
''Men jag har hört dig på musikletionen,du är duktig o man vinner pengar!'' sa hon.''jag skulle gärna ställa upp men jag kan inte sjunga!''
''Kan du visst,men jag tänker inte göra det'' sa jag och hon räckte ut tungan mot mig.
___________________________________________________________________________
Så,första delen utav den nya novellen!
Första delen är alltid ganska tråkig,men jag hoppas ni kommer gilla den?
Kommentera vad ni tycker!
Kram
Ny novell!
Den nya novellen kommer se ut såhär,och jag fick iden utav en läsare!:
_______________________________
"I'm doing this for you"
Alexandra(Alex) är 17 år och bor i Stratford,hon lever sitt vanliga liv med bra kompisar osv!
Men det är ingen utav som som vet att hennes mamma kämpar i cancer...
Hennes mamma vill en sak innan hon dör,att Alexandra ställer upp i en sångtävling som skolan håller i varje år!
På plats möter hon en kille som kommer förändra hennes framtid...
_______________________________
Hoppas ni kommer gilla den?
Kommentera om ni har någon fundering!
Kram!
Ps: novellen kommer alltså heta "I'm doing this for you"
information-
Hej hej!
Nu är det såhär att jag kommer att starta en ny novell,men har ingen aning om vad den ska handla om!
Så om ni kanske har några förslag så kanske ni kan kommentera det?:)
Jag ska tänka så att min hjärna sprängs!
Kram!
Thank you[chapter 20]
Justin:
Vad hade sköterskan just sagt?
Föda,redan?
''Ni kanske vill ha lite egen tid så jag gör iordning ett annat rum,där du ska föda'' sa barnmorskan och gick ut.
'' Det kommer gå bra'' sa Hannah's mamma och smekte Hannah på kinden innan hon också gick ut.
''Justin..'' sa hon och tårar föll från hennes ögon.
Jag tog hennes hand och höll den hårt.
''Det kommer gå bra,vi får hoppas att hon kommer klara sig även fast hon föds 2 månader för tidigt,men jag vet att hon kommer att göra det'' sa jag och log.
''Om inte?'' frågade hon.
''Ssch,säg inte så..hon kommer klara sig'' svarade jag och pussade henne på pannan.
Dörren öppnades och barnmorskan kom in:
''då är det klart'' sa hon och log.
''Jag är med dig'' viskade jag mot Hannah's hjässa.
Hon log och jag pussade henne lite snabbt.
*
Alla grät,Hannah,hennes mamma,min mamma,till och med jag själv.
''Tänk om hon inte klarar sig?'' sa Hannah med ostadig röst.
''Sluta säg så Hannah,hon kommer klara sig..doktorerna tar väl hand om henne just nu,om några minuter kommer dom komma in med våran dotter genom den där dörren'' sa jag och pekade mot den vita dörren som just nu var stängd.
''Men hjärtat Justin,hjärtat är inte så jätte starkt på en liten bebis?'' sa hon och tårar bildades.
Jag fick inte fram nåt.
''Hannah du måste säga till dig själv att hon kommer klara sig!'' hennes mamma kom fram bredvid mig och jag backade och mamma gav mig en varm kram.
''Ah,jag antar det'' sa Hannah.
10 minuter senare:
Dörren öppnades och in kom en barnmorska med våran dotter i famnen.
Jag såg på Hannah's min att hon blev glad.
Hennes mamma backade och jag gick fram och ställde mig bredvid sängen.
Barnmorskan la henne i Hannahs famn och hon smekte bebisen på kinden med sitt pekfinger.
''Hon var stark,hon ville verkligen leva'' sa barnmorskan.
Jag bara log mot henne.
''Ni behöver bara göra ett besök på sjukhuset om 2 månader ungefär,för att se om hjärtat slår som det ska'' sa hon.''nu ska jag lämna er ifred''
''Tack för hjälpen'' sa mamma eftersom jag var helt stum.
''vad ska hon heta?'' frågade Hannah och tittade på mig.
''Jag tycker hon ska heta precis som din mormor som gick bort förra våren!'' sa jag och hon log.
''Tycker du det?'' frågade hon och jag nickade.
''Okej,hej Ellinore'' sa Hannah och log mot våran nyfödda dotter Ellinore.
Hannah:
Efter ett tag så fick vi åka hem.
Eftersom Justin och jag inte hade planerat att få Ellinore så tidigt så hade vi inga möbler till henne.
Men min pappa och Jusitns pappa hade varit snälla och åkt iväg och köpt det,monterat ihop det och placerat det i mitt rum.
När vi kommit hem så gick jag upp för att lägga Ellinore i sin nya spjälsäng.
Det låg en lapp på sängen och jag läste den och skrattade.
''förlåt för lakanen,hade lite brottom och tog det första vi såg,men hon klagar väl inte?/Jeremy och Lucas''
Jag la ner henne i sängen och kände sedan ett par armar runt min midja.
''Fina lakan'' påpekade Justin.
''Jag vet,men de hittade inget annat skrev dom'' svarade jag och pekade mot lappen som jag lagt på mitt skrivbord som stod precis bredvid.
Justin skrattade och log mot mig.
''Du,jag vill säga en sak'' sa han sen och blev lite allvarligare.
'' oh boy'' sa jag och han log.
Jag satte mig mittemot honom på sängen och tittade på honom.
''Från första början när jag träffade dig så visste väl varken du eller jag att det här skulle hända...'' började han.
''men jag vart så kär,jag kunde inte sluta tänka på dig,jag ville ha dig bredvid mig,och kärleken för dig blev bara större och större,men nu delar du den kärleken med en annan''
jag skrattade och slängde en blick mot Ellinore som låg och sov.
''Jag vill fortsätta leva med dig Hannah,jag vill fråga om du vill gifta dig med mig''
Jag blev chockad,frågade han eller sa han bara så?
''Så jag gör det,jag vill inte vänta,jag vill bilda en familj och jag har hittat den rätta...hon sitter framför mig just nu''
''så Hannah Marie Fuller,vill du bli min föralltid?''
Jag vaknade med ett ryck.
Jag tittade mig omrking och såg mitt vanliga gamla rum.
''Hej,du somnade'' hörde jag Justin säga och jag satte mig upp.
''Jag drömde nåt jättekonstigt'' sa jag och han tittade frågande på mig.
''Vadå?''
''Att du friade'' sa jag hon han log.
''Du drömde inte'' sa han och gick fram till mig.
''Va,vad menar du?''
''Jag frågade om du ville gifta dig med mig,du svarade,och sen somnade du på sängen'' sa han.
''Vad svarade jag?'' frågade jag och han log.
''Ja'' sa han.
Jag log och han log tillbaka.
''Kom titta'' sa han och gick fram till spjälsängen.
''Titta hur hon ligger'' sa han och skrattade.
''Vems bebis?'' frågade jag och han skrattade,men tystnade sen.
''våran'' sa han och suckade,men ändå glatt.
Jag log och tittade ner mot henne.
1 år senare;
''Ellinore'' ropade jag och tog på mig ringen som Justin gett mig framme vid altaret för 7 månader sen,det var en stor diamant,men jättevacker!
Jag var så lycklig just nu.
Jag hörde någon skratta sött utanför sovrumsdörren.
Jag gick fram och tittade ner,där satt hon coh log busigt.
''Vad har du gjort nu busunge?'' frågade jag och bar upp henne.
Jag gick ner för att klä på henne innan vi skulle åka.
Jag satte henne framför ytterdörren.
''haha så söt,ska du ha din mössa?'' frågade jag och tog hennes nya mössa som Justin köpt innan han åkte iväg.
Jag kommer ihåg varenda detalj av hur det varit när han åkt,men äntligen skulle jag få träffa honom igen-och Ellinore-.
Jag tog på mig min jacka och tittade sedan ner mot Ellinore.
''Ska vi åka?,ja..ska vi åka och träffa pappa?'' sa jag med en mognare bebisröst.
Hon tittade på mig som om jag var knäpp,jag skrattade och tog sedan mina bilnycklar.
Jag bar upp henne i famnen och gick sedan ut till bilen.
*
När vi var framme vid arenan där vi skulle mötas så var det fullt med folk,så vi tog bakvägen,men det var fans även där.
Jag gick med stora steg från bilen in till arenan,Ellinore tittade frågande på alla människor som stod där.
När vi äntligen kommit in så tog jag upp mobilen för att se vilket rum det var jag skulle gå till,Justin hade skickat ett sms tidigare.
Jag fick bläddra lite innan jag hittade det,''rum 12,väntar där på er!<3'' stod det.
Jag stoppade ner mobilen igen och gick mot rum 12,jag vet var det är eftersom det var i samma rum som jag varit med Justin tidigare när vi precis träffats.
Jag knackade på dörren och Ellinore gjorde likadant men det lät inte lika mycket.
Jag skrattade åt henne och hon skrattade åt mig.
Dörren öppnades och där stod han,efter att inte sett honom på 3 månader så började tårar bildas i mina ögon.
Justin tog ett kliv framåt och la armarna om mig,det gick inte bra eftersom Ellinore var i min famn.
Jag släppte mig och tog Ellinore och gav henne en puss på kinden,hon log och man såg hur både Justins och Ellinore's ögon glittrade när dom möttes.
Han satte ner henne på heltäckningsmattan och gick fram till mig.
Han la armarna om mig och kramade mig,hårt.
''Jag har saknat dig'' viskade han mot mitt öra.
''Jag har saknat dig med'' svarade jag.
Han släppte taget om mig och tittade in i mina ögon.
Han gav mig en lång kyss och kramade mig sedan igen.
*
Justin:
Konserten hade börjat och det var dags för OLLG.
Jag hade bestämt att det var Hannah som skulle vara den speciella.
Låten gick snabbt och jag såg hur mina dansare ledde henne fram till stolen där hon satte sig.
''i can fix up your broken heart,i can give you a brand new start''
Jag sjöng och gick fram till henne,hon log stort.
Jag smekte hennes kind.
Låten tog slut och jag gav henne en lång kram.
Men jag lät henne inte gå ut från scenen,jag tog hennes hand och gick fram till kanten på scenen.
''Det här är Hannah,ni har säkert sett massor med bilder,hon e min flickvän,eller i det här tillfället är hon min fru,jag älskar henne med hela mitt hjärta och vill att alla ska veta det'' sa han och det rann en tår från mitt öga.
Han vände sig mot mig och kysste mig passionerat,inför alla fans.
Sedan gick vi som ett officiellt par ut från scenen.
________________________________________________________________________________________
Jag har bestämt mig för att jag avsluta denna novell här..
Jag vet att det bara är 20 chapters,men jag känner att jag fick inte nog insperation..
men jag hoppas ni gillat novellen?
Jag vet inte om jag ska fortsätta skriva,jag måste iaf komma på en ny novell?
Har ni nåt förslag,kommentera!!!
Kommentera gärna också vad ni tyckt om novellen?
Plus att det här inlägget var väldigt långt,kan det inte förtjäna 5 kommentarer eller mer?
Snälla,det betyder mycket!
Kram!
TACK!
Det värmer att läsa dom!!!
Och ett svar till Sylvia: http://twodreams.bloggplatsen.se/
Alla borde ta och checka den bloggen!
Men nu måste jag skriva på chapter...20!
Kram!
