Thank you[chapter 10]
Hannah:
Jag vaknade morgonen efter en underbar kväll med Justin.
Vi hade haft det jätte kul på restaurangen.
Jag låg och tänkte på gårkvällen,men jag kunde inte somna om så jag gick upp och tog lite frukost.
Efter att ätit en ordentlig frukost så gick jag in till min wic(walk-in-closet) och tog fram ett par svarta jeans,ett vitt löst linne,en blå skjorta och lite smycken.
Jag lät mitt hår vara som det var medans jag gjorde det till en enkel fläta som fick ligga över vänstra axeln.
jag bestämde mig för att gå ut en stund.
Jag tog min telefon innan jag gick ut i trädgården och kände den friska luften mot min hals.
Jag satte mig på en trägunga och gungade lätt,det vibrerade i fickan och jag tog upp mobilen för att se vem det var.
''Lust att ses?<3 xo Justin''
Ett stort leende spack upp i mitt ansikte.
''Alltid<3 xo Hannah'' skickat.
''Bra,ska vi ses vi den gamla lekparken du vet?<3''
''Abolut,där om 5<3'' svarade jag ivirgt.
''Ses där 'honey<33''
Det pirrade till i magen när jag läste vad han skrivit.
Jag började småspringa och när jag började närma mig och såg jag honom sitta på den slitna gröna bänken.
Jat släppte ut mitt hår lite snabbt och lät det vara som det blev.
Justin:
Jag såg henne komma emot mig,hennes hår var utsläppt men såg ut att ha suttit i en fläta,hon var så vacker!
''Hej'' sa jag när hon kom närmre.
''hej'' svarade hon och log.
''innan jag glömmer det,Hannah'' sa jag och satte mig på bänken.
''Vadå?'' frågade hon lite nervös.
''Det är inget allvarligt,andas'' sa jag och tittade henne rakt in i ögonen.
''Okej,men nu måste du säga!'' sa hon och log.
''Jag måste åka iväg på turne på måndag(det är lördag)'' började jag.
''VA?!,men när ska vi ses då,vi måste hålla kontakten,men tänk om du träffar någon ny?,du har liksom tusen skrikande tjejer omrking dig varanda dag och alla är dom ute efter samma 'sak'..dig'' sa hon hyperventilerade.
''Lugn Hannah,även om jag har tusen skrikande tjejer omrking mig så är du den enda jag har ögonen för just nu'' sa jag lugnt.
''Just nu...ja,men du kommer..'' jag avbröt henne.
''Det kommer inte hända Hannah,men vill du följa med?'' sa jag.
''Va?'' sa hon men jag visste att hon hade hört.
''Vill du följa med'' sa jag igen.
''Får jag det..?'' sa hon och tittade på mig frågande.
''Klart du får,men du måste prata med dina föräldrar först'' sa jag men hon sa ingen utan hoppade upp och sprang runt hela lekparken som ett litet barn.
''Ja ja ja ja ja...jag ringer nu!'' skrek hon glatt.
Jag lyssnade inte så noga på samtalet men när jag höde henne lite nerstämd så lyssnade jag nogare.
''Aa,jaja okej,aa hejrå ses sen...kommer ni hem vid sju? ah okej,hejdå''
Hon gick emot mig och såg lite ledsen ut,nej nej nej...
''Fick du?'' frågade jag och tog hennes händer.
Hon suckade djupt och tittade på mig med ledsna ögon.
''Jag fick inte...'' sa hon och tittade djupt på mig.
''Vah,varför?'' sa jag och kände en stor besvikelse.
''Hahahahahahahaha,du skulle sett ditt 'face' '' sa hon och vek sig av skratt.
''Vadå,va?'' jag fattade ingenting.
''Jag fick dummer,jag fick följa med!!!'' skrattade hon fram och log stort.
''Fick du?!,jaaa!,fasen vad kul vi kommer ha!'' sa jag och lyfte hennei min famn.
''mamma skulle ringa till rektorn,ska dit imorgon för att hämta läxböcker-suck- men också säga hur länge jag blir borta?
''Ska jag följa med imorgon?'' frågade jag.
''Om du vill?''
''Klart!''
''Men hur länge blir vi borta?,jag kanske inte kan stanna hela turnén ut,men ett tag'' sa hon och log.
''Du kanske kan stanna halva?'' frågade jag.
''Aa,hur länge blir det?'' frågade hon och skrattade generat.
''Ungefär en månad,då får du träffa Ryan och Chaz-de kommer också va me lite i början-har du träffat dom?'' frågade jag och man såg hur hon tänkte efter.
''Nee,jag tror inte det'' sa hon tänkande.
''Det kommer bli så kul!'' sa jag och log stort mot henne,
''Ja vet,en heeeel månad med den bästa personen på jorden'' sa hon och jag fortsatte bara att le.
''Ska du säga'' sa jag sen.
Jag lutade mig ner mot henne och pressade sedan mina läppar mot hennes.
________________________________________________________________________________
Det blev det första kapitlet på blogg.se!
Hoppas alla nya läsare gillar novellen?
Ni kan ju-som jag sa- gå till einoveller.bloggplatsen.se och läsa de tidigare delarna...?
Det är där jag hade bloggen innan jag bytte hit till blogg.se!
Ni kan väl kommentera och säga vad ni tycker hittils?
Kramizar Emma!<3
Jag vaknade morgonen efter en underbar kväll med Justin.
Vi hade haft det jätte kul på restaurangen.
Jag låg och tänkte på gårkvällen,men jag kunde inte somna om så jag gick upp och tog lite frukost.
Efter att ätit en ordentlig frukost så gick jag in till min wic(walk-in-closet) och tog fram ett par svarta jeans,ett vitt löst linne,en blå skjorta och lite smycken.
Jag lät mitt hår vara som det var medans jag gjorde det till en enkel fläta som fick ligga över vänstra axeln.
jag bestämde mig för att gå ut en stund.
Jag tog min telefon innan jag gick ut i trädgården och kände den friska luften mot min hals.
Jag satte mig på en trägunga och gungade lätt,det vibrerade i fickan och jag tog upp mobilen för att se vem det var.
''Lust att ses?<3 xo Justin''
Ett stort leende spack upp i mitt ansikte.
''Alltid<3 xo Hannah'' skickat.
''Bra,ska vi ses vi den gamla lekparken du vet?<3''
''Abolut,där om 5<3'' svarade jag ivirgt.
''Ses där 'honey<33''
Det pirrade till i magen när jag läste vad han skrivit.
Jag började småspringa och när jag började närma mig och såg jag honom sitta på den slitna gröna bänken.
Jat släppte ut mitt hår lite snabbt och lät det vara som det blev.
Justin:
Jag såg henne komma emot mig,hennes hår var utsläppt men såg ut att ha suttit i en fläta,hon var så vacker!
''Hej'' sa jag när hon kom närmre.
''hej'' svarade hon och log.
''innan jag glömmer det,Hannah'' sa jag och satte mig på bänken.
''Vadå?'' frågade hon lite nervös.
''Det är inget allvarligt,andas'' sa jag och tittade henne rakt in i ögonen.
''Okej,men nu måste du säga!'' sa hon och log.
''Jag måste åka iväg på turne på måndag(det är lördag)'' började jag.
''VA?!,men när ska vi ses då,vi måste hålla kontakten,men tänk om du träffar någon ny?,du har liksom tusen skrikande tjejer omrking dig varanda dag och alla är dom ute efter samma 'sak'..dig'' sa hon hyperventilerade.
''Lugn Hannah,även om jag har tusen skrikande tjejer omrking mig så är du den enda jag har ögonen för just nu'' sa jag lugnt.
''Just nu...ja,men du kommer..'' jag avbröt henne.
''Det kommer inte hända Hannah,men vill du följa med?'' sa jag.
''Va?'' sa hon men jag visste att hon hade hört.
''Vill du följa med'' sa jag igen.
''Får jag det..?'' sa hon och tittade på mig frågande.
''Klart du får,men du måste prata med dina föräldrar först'' sa jag men hon sa ingen utan hoppade upp och sprang runt hela lekparken som ett litet barn.
''Ja ja ja ja ja...jag ringer nu!'' skrek hon glatt.
Jag lyssnade inte så noga på samtalet men när jag höde henne lite nerstämd så lyssnade jag nogare.
''Aa,jaja okej,aa hejrå ses sen...kommer ni hem vid sju? ah okej,hejdå''
Hon gick emot mig och såg lite ledsen ut,nej nej nej...
''Fick du?'' frågade jag och tog hennes händer.
Hon suckade djupt och tittade på mig med ledsna ögon.
''Jag fick inte...'' sa hon och tittade djupt på mig.
''Vah,varför?'' sa jag och kände en stor besvikelse.
''Hahahahahahahaha,du skulle sett ditt 'face' '' sa hon och vek sig av skratt.
''Vadå,va?'' jag fattade ingenting.
''Jag fick dummer,jag fick följa med!!!'' skrattade hon fram och log stort.
''Fick du?!,jaaa!,fasen vad kul vi kommer ha!'' sa jag och lyfte hennei min famn.
''mamma skulle ringa till rektorn,ska dit imorgon för att hämta läxböcker-suck- men också säga hur länge jag blir borta?
''Ska jag följa med imorgon?'' frågade jag.
''Om du vill?''
''Klart!''
''Men hur länge blir vi borta?,jag kanske inte kan stanna hela turnén ut,men ett tag'' sa hon och log.
''Du kanske kan stanna halva?'' frågade jag.
''Aa,hur länge blir det?'' frågade hon och skrattade generat.
''Ungefär en månad,då får du träffa Ryan och Chaz-de kommer också va me lite i början-har du träffat dom?'' frågade jag och man såg hur hon tänkte efter.
''Nee,jag tror inte det'' sa hon tänkande.
''Det kommer bli så kul!'' sa jag och log stort mot henne,
''Ja vet,en heeeel månad med den bästa personen på jorden'' sa hon och jag fortsatte bara att le.
''Ska du säga'' sa jag sen.
Jag lutade mig ner mot henne och pressade sedan mina läppar mot hennes.
________________________________________________________________________________
Det blev det första kapitlet på blogg.se!
Hoppas alla nya läsare gillar novellen?
Ni kan ju-som jag sa- gå till einoveller.bloggplatsen.se och läsa de tidigare delarna...?
Det är där jag hade bloggen innan jag bytte hit till blogg.se!
Ni kan väl kommentera och säga vad ni tycker hittils?
Kramizar Emma!<3
Kommentarer
Trackback
