Jag vet inte längre..

Just nu runt nyår kommer jag inte kunna skriva iallafall men..
Jag började blogga för att jag trodde jag skulle tycka det var kul,men jag har ingen skrivlust längre?
Det är inte lika kul att sätta sig att skriva längre liksom..
Jag har en personlig blogg om ni vill följa mig      ------> eemaa.devote.se/  
Jag vet att jag precis har börjat på en ny novell och så,men jag kan inte det här :/
Det är bättre att jag slutar blogga än att ha en blogg och bara skriva när jag har lust,det kommer aldrig gå för då skulle ni aldrig få ett chapter...
Jag vill bara säga till er att ni har varit sååå söta och fina som läst och kommenterat,ibland.
så mina sista ord på bloggen får bli..

Älskar er!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3


Kom igen nu?

Jag vill inte låta arg eller krävande när jag säger det här...
Men det tar 1 minut att skriva och sen skicka iväg en kommentar?
Det tar inte längre tid,jag har inte lust att sitta och skriva om ingen visar att dom läser...
Varenda kommentar gör mig glad!
På nästan varje episode kan ni skriva ner vad ni tyckte ist för att bara tänka...
Det vore än ära om alla gjorde det!
Det skulle få mig att skriva till er för då vet jag att jag får nåt tillbaka!
Ville bara säga det!
XO


I'm not enough?-vouted out [episode 1]







Jag Emmy 17 år, stod på scenen tillsammans med två andra deltagare,nu skulle det avgöras.
''den sista som går vidare till final är...'' sa killen som ledde programet. ''Lex!!!''
Den unga killen vid namn Lex sprang ut frpn scenen med ett stort leende.
Nu stod det mellan mig och Lea,en skitduktig sångerska!
''Så,ställ er här på varsin sida utav mig så ska vi se vem juryn röstar ut'' sa John,som killen hette.''Vi börjar med dig paula,vem vill du ha kvar?''
''Jag vill först bara säga att ni båda är så otroligt duktiga,men för att ta det här snabbt och smärtfritt så säger jag direkt vem jag inte vill ha kvar och jag kommer rösta ut dig Emmy'' sa Paula och jag grät inom mig sj.
''Okej,simon?'' sa John och Simon suckade.
''Det här är ganska svårt att avgöra,ni är båda så duktiga och jag vill kvar båda,men eftersom Emmy är i mitt lag så kommer jag rösta ut Lea'' sa han och jag log lite mot honom.
''Nicole'' sa John och hon tittade ner i sina papper.
''Jag vill inte säga nåt utan jag säger bara,jag vill rösta ut Emmy,förlåt'' sa hon och en tår föll ner från mitt öga.
''okej,1 röst på Lea och 2 på Emmy,om LA ried väljer att rösta ut Emmy så är det avklarat,annars måste vi köra en extra omgång'' sa John och jag tog ett djupt andetag. ''LA ried,väm röstar du ut''
''Ehm,det här är så svårt,Emmy du är så duktig och du förmedlar alla sånger du sjunger på ett sätt som får oss att bli så rörda,och du gör dom på ditt eget sätt,Lea du..''
''vi behöver ett namn LA'' sa John.
''Oh aha,jag kommer rösta ut dig Emmy'' sa han och jag brast ut i gråt.
Simon reste sig upp och drog handen genom håret,han såg ganska besviken ut.
Lea kom fram och gav mig en kram innan hon gick ner från scenen och jag såg hur hon slängde sig i famnen på de andra deltagarna som gått vidare.
Jag grät nog mer än vad jag behöver,men jag var krossad,det här var min dröm!
Simon kom fram och kramade om mig.
''anledningen till att dom röstade ut dig var för att du är för bra för den tävlingen Emmy,men jag är så stolt över dig och du kommer gå långt!'' sa han och log.
''Tack'' sa jag och han gav mig en till kram.


2 veckor senare:

Jag satt inne på mitt rum och stirrade ut genom fönstret.
Det var 2 veckor sedan jag åkte ut från x factor och jag hade fått reda på att Lea hade vunnit hela tävlingen.
Jag satt inne i min egen lilla värld närjag hörde hur mamma skrek efter mig.
''vad?!'' ropade jag.
''Du har telefon''
''kommer!'' svarade jag och gick ut för att ta telefonen och sedan gå upp till mitt rum igen.
''Hallå?'' sa jag och personen på andra sidan luren harklade sig.
''Hej,jag är Justin,Bieber''
''Ehm hej'' svarade jag förvånat.
''Hej,jag har sett dig påx factor och du är riktigt duktig'' sa han.
''tack antar jag''
''jo jag undrar om du kanske skulle vilja komma till studion i LA för att skriva en duett med mig och sen få möjligheten att bli skriven till våran studio?'' frågade han och jag funderade.
''Tack det vore jättekul men jag har skola och allt sånt här hemma så jag vet inte'' svarade jag.
''Snälla,vi har en färdigskriven låt här och om vi testar att sjunga så ser vi om det passar?,snälla'' sa han.
''okej''
''yes,bra vi ses om 2 dagar!'' sa han och jag vaknade till.
''vadå 2 dagar?!'' frågade jag.
''ja,vi flyger ner dig och din mamma imorgon och sen träffas vi i studion på lördag!''
''oj jaha okej!,hejdå!'' sa jag.
''hejdå!''
jag la på och gick ner för att lägga tillbaks telefonen.
''vad svarade du?'' frågade mamma uppspelt.
''Ja'' sa jag och hon log stort.
''yes gumman,det kommer bli så bra!!!'' sa hon och gav mig en stor kram.
Jag tror mamma är mer uppspelt än vad jag är...

Je favoriete plaatjes! © - Hyves.nl
*******************************************************************************
första delen!
Hoppas ni gillar't!
i början är det ju inte så bra,men det blir bättre!
Om ni ger mig 5 kommentarer så ger jag er ett extra långt nästa gång!!
Puss!





GOD JUL!!

GOD JUL alla söta fina läsare!!
Ha en bra helg nu!<3333


I'm not enough?

Emmy är med i x-factor och när hon blir utröstad så gav hon upp helt,hon var förkrossad!
Hon fortsatte skolan och levde vanligt.
Men efter några veckor fick hon ett samtal från en kille vid namn Justin,och han ville träffa henne för att göra en duett.
Emmy är inget vidare fan utav honom men hon sa ja iallafall,de gjorde en duett och allt gick bra!
Justin och Emmy började komma närmre varandra och blev bra kompisar,men en dag så fick Emmy reda på att hennes pappa varit med om en allvarlig olycka och skulle kanske inte överleva,och hon flög direkt hem,utan att säga nåt till Justin.
------------------------------------------------

Prologen till den nya novellen!!!!
Kommentera om den låter bra!
Sedan har jag startat en annan novellblogg med en kompis!
Checka!: ztoryzaboutjustinbieber.blogg.se


Hej igen!!!!!!

Efter en gaaanska lång bloggpaus så har jag bestämt mig för att börja igen!
Måste dock säga att jag inte kommer blogg lika mycket,men 2 veckor framåt så har jag jullov och då lovar jag att skriva!
sen har jag bestämt mig för att starta en ny novell,jag vet att det är jobbigt men jag har inga ideer för  'i'm doing this for you'...
Men det är nu jag vill ha eran hjälp.
Jag vill att:

* jag kan inte se min statistik,så jag vill att alla som har en ide för en ny novell kommenterar!
* och att ni kommenterar annars också,jag har sagt det måånga gånger men när ni kommenterar,det får mig att vilja skriva!


kommentera om den nya novellen nu så hörs vi senare!

ps:ny design kanske kommer!

Puss!


Jag är ledsen..

Som rubriken lyder så kan jag inte göra det här längre,jag klara det inte!
Jag har skola,och massor med läxor som jag måste börja göra ordentligt!
Antagligen kommer jag sluta blogga helt här på einoveller...
Om någon vill gästblogga,eller testa att gästblogga så kan ni väl kommentera!!
Annars kommer jag kanske ta bort bloggen,eller om jag har kvar den så ni kan läsa den andra novellen...
Jag kommer alltså sluta blogga,om ingen annan vill ta över!
Jag kanske kommer tillbaka efter ett tag men nu har jag tyvärr ingen tid..




Puss!

Något knas med designen!?

Jag vet inte vad som har hänt,men en sak vet jag!
Att den är ful som skit och att det är dags att byta!
Jag har väntat länge på att en person ska göra en design åt mig men hon har inte hört av sig?!
så snälla,är det någon som kan och vill göra en design,KOMMENTERA!!

Tacksam!'

Jag fick en kommentar utav en som heter Riham och du ska veta att det värmde sååå mycket!
Att få en sådan kommentar får mig att vilja skriva!
Så TACK!
Nästa kommer ikv,är påväg till stan nu så jag skriver från min IPhone!;)
Kram!


Kommentar!

Det är verkligen ingen "garanti" men kommentera ANDRAS bloggar så KANSKE det kommer fler kommentarer till DIG också!!! Bara ett tips!!! Kan fungera IBLAND i alla fall!!!
--------------------------------------------------------------


Den här kommentaren fick jag,och självklart förstår jag att det KANSKE hjälper,men jag läser andras bloggar,och kommenterar...
och den här kommentaren ser jag lite som att du vill att jag ska läsa din blogg..
Jag läser många andra bloggar,men försöker undvika att läsa andra novellbloggar,för det finns en risk att man kan bli kallad ''copycat'' eller nåt..
Jag läser endel,men det är för att det är svårt att sluta läsa en novell som är så bra!
t.ex den jag länkade....igår tror jag..eller iförr går  men strunt samma!


Ville bara säga det och att nästa chapter kommer tyvärr inte i dag heller,men kanske imorgon!
Har prov imorgon så ska ta och plugga lite men ska försöka slänga in ett litet inlägg!
Puss!<3

länkning!

jag läser en skitbra novell,som jag tänkte dela med mig av.. Så jag gör en länkning! http://jbiieberstory.blogg.se/ VÄRD ATT LÄSA!!<3

??

Hörni,det är inget kul när ni inte kommenterar!
Det är det som får mig taggad att skriva,då vet jag att jag skriver för nån som tycker att det är bra,eller dåligt...
Tycker det är skittråkigt att skriva när jag inte får kommentarer?
Ville bara säga det!
Nästa del kommer när jag har tid att skriva,har ett test och 1 prov i veckan...
Men jag lovar att chapter 8 kommer!
Pöss!!<3


Chapter 7-wow!

Alexandra:

Jag kan inte sluta tänka på det Justin sa när vi var i aulan idag.
Gillade han mig?
Jag bestämde mig för att gå och lägga mig istället.
Jag gick in till badrummet och gjorde mig iordning.
Sedan la jag mig ner och blundade,sedan somnade jag.

NÄSTA DAG:

Jag vaknade och gick upp för att klä på mig,jag skulle vara med Justin hela dan så jag klädde mig bekvämt men,snyggt!


Sedan gick jag till mitt smyckesbord och tog på mig ett brett guldfärgat armband.

jag han stoppa i mig en halv macka innan jag var tvungen att springa till skolan,jag hade redan missat bussen.
När jag var framme så sprang jag till skåpen för att lägga in väskan,sedan tog jag snabbt ett tuggummi så jag inte skulle ha dålig andedräkt och sedan gick jag vidare till aulan.
Jag gick in genom dörren och jag mötte Justins blick när han stod uppe på scenen.
Jag gick upp på scenen och fram till Justin.
''Hej'' sa han och gav mig en kram.
''Hej'' svarade jag och kramade tillbaka.
''Vad fin du är'' sa han och log mot mig.
''tack detsamma'' svarade jag och minnet från igår kom tillbaka.
''Ska vi börja direkt?'' frågade han och jag nickade.

Justin:

Jag kunde inte sluta titta på henne,hon var så vacker.
''Ehm,jag har valt några alternativ du kan sjunga,om du inte har ett eget?'' frågade jag.
''Nae jag har inte tänkt på nån låt,men vilka har du?'' sa hon och jag gick fram och satte mig mittemot henne.
''hm,vad svårt'' sa hon och bläddrade igenom alla papper med låtval.
''Det är ganska många'' sa jag och hon nickade.
''Nej men jag tror jag väljer ''I have nothing'' ,sa hon och jag nickade.
''Av Whitney Houston?'' frågade jag.
''Ah,eller ska jag ta..''
''hahah,om du säger en så testar vi och sjunger den och sen ser vi om den passar till din röst!'' föreslog jag.
''Ah,det blir bra'' svarade hon och log och det pirrade till i magen.
''typ 'It will rain' då?'' sa hon och jag nickade.
''då kör vi!''
Hon började sjunga och jag log.

''If you ever leave me baby,
Leave some morphine at my door
‘Cause it would take a whole lot of medication
To realize what we used to have,
We don’t have it anymore.

There’s no religion that could save me
No matter how long my knees are on the floor
So keep in mind all the sacrifices I’m makin’
Will keep you by my side
Will keep you from walkin’ out the door.

Cause there’ll be no sunlight
If I lose you, baby
There’ll be no clear skies
If I lose you, baby
Just like the clouds
My eyes will do the same, if you walk away
Everyday it will rain, rain, rain...''

Tumblr_lqg11exp971r26vwvo1_500_large

''wow!'' sa jag och hon log.''du e för bra!''
''Haha tack,men jag tror jag tar den här istället!'' sa hon och jag nickade instämmande.
''jag e så taggad,det här kommer bli så bra!'' sa jag och hon gjorde ett glädjeskutt.
''Jag med!'' sa hon och jag skrattade åt henne.
________________________________________________________________________________

Sry för kort,men kan inte skriva mer.
Kommentera vad ni tycker ska hända nu!
XO//Emma<3




Chapter 6- you're talented!

Justin:

"jag valde dig för att du har looken,och sjunger bra,du har din egen stil och gjorde låten till din egen!" sa jag och tittade på Alexandra som satt mitt emot mig på de röda stolarna.
"tack!" sa hon och log.
"jag ger dig ledigt nu på eftermiddagen,så gå hem nu och kom till aulan klockan 10.00 imorgon"
"självklart!" sa hon och gick mot utgången.
"va i tid!" ropade jag efter henne.
"yess box!" ropade hon tillbaka.


Alexandra:

Jag satte mig på sängen och tog fram mobilen.
"gissa vem han valde..." skrev jag och skickade iväg sms:et till Cassie.
Det tog inte lång tid innan hon svarade.
"säg det jag vill att du ska säga!" skrev hon och jag log.
"ja." svarade jag.
"blev du,vart det du?" skrev hon.
"ja!:)"
"jag sa ju det Alex!!!!!!<3" skrev hon och jag log.
"vem..."
"ha.ha,vi hörs!" skrev hon och jag la ifrån mig mobilen.

Justin:

Jag satt i aulan och väntade på att hon skulle komma in genom den där dörren.
Jag tittade på klockan och den visade 9.59.
När den precis slog om till 10.00 så kom hon inrusande.
"du e bra på och passa tider miss. Johnsson!" sa jag och hon fån log.
Hon klev upp på scenen och satte sig på stolen.
"ska vi börja direkt?" frågade jag och hon nickade andfått.
"ta ett djupt andetag" började jag och hon gjorde som jag sa.
Jag fortsatte göra lite röstövningar innan jag gick bort till pianot för att ta fram låtar som hon kunde välja mellan.
"sluta Justin,det kommer inte bli nåt mellan er!" tänkte jag.
"var det meningen att du skulle säger det högt?" hörde jag Alexandra fråga.
"va?" sa jag förvånat och tittade på henne.
"äsch!" sa hon och log lite.
"shit,sa jag vad jag tänkte högt!" tänkte jag.
____________________________

Här får ni chapter 6!
Sry att jag inte skrivit!
Har varit ganska upptagen...
Skrev den här i bilen påväg till farmor och farfar så den blev inte så lång...
Men hur tror ni det går för Alexandra?
Kommentera!:)

Puss!<3


Chapter 5 - did i make it?

Alexandra:

"fasen vad bra det gick,han typ satt och log under hela tiden jag sjöng!"
En blond lång,smal tjej kom ut från logen och sprang fram till en lika blond och smal tjej.
"gjorde han,du kommer SÅ få honom!" svarade hon och dom babblade på.
'undra vem han väljer,jag vill ha honom
men ändå inte' tänkte jag.
Jag tog fram mitt block ur min svarta väska och bläddrade fram till en ny sida.
"if i haven't done anything wrong,why do you ignore me
If you say that you love me,why did you leave me here..."

Skrev jag och nynnade på en melodi i huvudet.
"hej,jag har nu lyssnat på alla och har bestämt mig för vem jag vill jobba med"
Jag blev avbruten utav att Justin kom in i aulan.
"så de tjejer jag ropar upp nu kan ställa sig upp" sa han och jag harklade mig.
"Janette,Scarlett,Hope,Lisa,Cody,
Jonna och Harley" sa han och alla tjejerna stod upp.
"Alla ni som står upp,kommer jag inte jobba med"
Endel tjejer började gråta,jag tittade på dom som gick ledset ut från aulan,men en stod kvar..det var den blonda tjejen.
"Harley,du får tyvärr inte va kvar här" sa Justin och hon tittade irriterat på honom.
"Justin,du ska veta att NU gör du ett STORT misstag,jag var självklart den bästa här inne!" sa hon och log falskt.
"sorry,men det fanns en bättre,och hon överglänste alla här inne,inklusive dig" sa han allvarligt.
Harley morrade till.
"jag ska visa att jag kan vinna tävlingen varesig utan dig eller inte!" var det sista man hörde innan hon smällde igen dörren.
"phu,så nu är det bara 3 kvar och jag kommer säga vem jag vill jobba med direkt" sa han och de två andra tjejerna höll andan och spände sig.
Jag satt där lugnt eftersom för mig spelade det ingen roll om jag "fick honom" eller inte.
" jag har valt.....Alexandra"
________________________________

Jag skrev den här snabbt i skolan,när jag inte var med på en idrotts-lektion pga att jag sträckt mig.
Skriver kanske mer ikväll!!!
Kram!


Förlååt!

Jag ber SÅ MYCKET OM URSÄKT för alla stavfel i chapter 4!!!
Jag orkade inte rätta,men hoppas ni kan stå ut med det!
LOVAR att skriva rätt i nästa chapter!!!
Sry!


Chapter 4 - Am i dreaming?

ALEXANDRA:

På morgonen hade jag vaknat tidigt och fått gått om tid att klä på mig.
Och tänka,undra om man kan välja bort att man vill ha Justin som coach?
Jag hade tagit på mig nåt bekvämt men ändå snyggt.
Tumblr_ln47ddfktw1qlt8f7o1_500_large
När jag kom fram till skolan så gick jag direkt emot expeditionen.
Jag tog stora steg fram till expeditionens kontor.
Jag knackade på dörren och ett 'kom in' hördes.
''Hej'' sa Camille och log.
''hej,jo jag tänkte anmäla mig till tävlingen'' sa jag och satte mig i stolen som var framför hennes bord.
''Ja,vad kul!'' sa hon och började ta fram massa papper.
''Alexandra Johnsson,eller hur?'' frågade hon.
''Aa'' svarade jag.'' jo jag undrar också om man får välja om man vill ha Justin som coach eller inte?''
''nej det är såhär att man får faktiskt provsjunga inför honom,och sedan väljer han en kille eller tjej som  han vill jobba med'' sa hon och log.
''Jaha'' svarade jag.
''Vill du ha honom?'' frågade hon.
''Nja,snarare tvärtom lite faktiskt'' svarade jag och hon skrattade.
''Hejrå'' sa jag och gick sedan mot mitt skåp.

* Efter lunch:

''jag vill att alla som ska vara med och tävla i Stratford Talent kommer till aulan'' hörde man rektorns röst säga i högtalarna.

När vi kom in i alulan satte vi oss på stolar som stod i en ring med en liten öppning så att man skulle kunna gå in och ut ur ringen.
Jag tittade mig runt så såg jag bara tjejer,det var få killar.
Sedan kom det en ung kille i kanske 20 års åldern in och ställde sig i den öppningen som det fanns i ringen.
''Nu är det såhär att alla är här för samma sak-alla vara med i stratford talent-och för allas säkerhet så vill jag att alla håller sig lugna nu'' sa han och endel började viska,eftersom de visste vad han pratade om.


JUSTIN:

Jag stod bakom det röda draperiet och väntade på att killen skulle ropa in mig.
''Så om alla sitter på sina platser så kan han komma hit,Justin Bieber!''
äntligen,jag gick in och ställde mig bredvid honom.
Ett fåtal tjejer satt och log stort medans vissa bara var naturliga.
''Välkommen'' sa den unga killen.'' du ska ju vara här ett tag och jobba med en utav de här eleverna,du kan berätta mer''
''tack,jo det är så att ni ska var och en sjunga en liten låt för mig och sedan kommer jag välja en utav er som jag ska jobba med'' sa jag och svepte med blicken över alla elever.
Jag stannade och tittade länge på en tjej,hon var söt.
Hon vände plötsligt blivken mot mig och jag blev lite röd om kinderna,hon bara log.
''Ska vi kära igång,välj nån som ska vara först ut Justin,och ni andra kan sjunga och träna upp rösten lite'' sa Killen som du presenterat sig som John.
''Jag väljer...'' jag tittade över eleverna äver fast jag visste vem jag skulle ta,jag stannade sedan på henne.''dig''
Hon log och reste sig upp,gick fram till mig och jag sträckte fram handen.
''Justin'' sa jag och skakade hand.
''Alexandra'' sa hon och jag log.
Vi gick backstage till en loge.
''Så,har du hunnit tänka på vad du ska sjunga?'' frågade jag med tanke på att hon blivit vald först.
''Jag vet vad jag ska sjunga'' sa hon och skrattade lite.
Det pirrade till i magen,varför?
''kör igång,när du e redo!'' sa jag och hon nickade.
Sedan började hon sjunga.

''I stare at my reflection in the mirror:
"Why am I doing this to myself?"
Losing my mind on a tiny error,
I nearly left the real me on the shelf.
No, no, no, no, no...

Don't lose who you are in the blur of the stars!
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
Just be true to who you are..''

Jag blinkade för att se om jag drömde eller inte,hon sjöng...fantastiskt.
Jag fördes bort i andra tankar men avbröts.
''Ehm,Justin jag e klar?'' frågade hon och jag blev röd om kinderna,igen.
''Bra,du får besked sen!'' sa jag och log.
''Okej,tack'' sa hon och gick sedan ut från logen.
''Henne vill jag jobba med'' tänkte jag.
Men jag hade 9 elever tills som jag skulle lyssna på så vem vet,nån kanske e bättre?
Men det var nåt speciellt med henne...
______________________________________________________________________________


Yees!
JB is in the house!!!
Haha,nu kommer det hända grejor!!
Kommentera vad ni tycker hittils!!
Nästa kommer kaaanska imorgon,dansar då men jag kanske hinner slänga in nåt på kvällen.
sen vill jag oxå säga att jag har ett STORT biologi prov på tors,så måste plugga lite också!
men jag lovar att skriva senast tis!
Kram!


Chapter 3 - mum is getting better,or not

Cassie:

Jag kunde inte vara arg på Alex,även om jag borde.
Jag hade inte fått en bra förklaring varför hon inte berättat det för mig under de 2 åren,men man såg hur ledsen hon var.
Det plingade till i mobilen och jag öppnade sms:et som jag fått.
"jag har tänkt på den dör tävlingen,jag gör det!" från Alexandra.
En spänning gick genom min kropp,och mitt hjärta bultade hårdare.
"JA,jag vet att du klarar det gmn,men vet du att jag läste att man skulle få en egen coach!" svarade jag.
"jaså du,ah vi får väl se om den står ut med mig?:)"
"hahaha,klart den gör!!!" svarade jag och skrattade lite.

Alexandra:

När vi kommit hem från sjukhuset så hade alla andra i familjen kommit hem.
"vart har ni varit?" frågade Jacob som var 5 år.
"pappa hämtade mig hos Cassie" svarade jag och pappa log tacksamt mot mig.
"har ni några läxor" frågade pappa och förde blicken över de 3 pojkarna.
"nej" svarade de alla tre på samma gång.
"får du ens läxor Jacob?" frågade jag och log.
"ja,hålla reda på alla mina leksaker" svarade han och jag skrattade.
Jag gick sedan upp till mitt rum och tog fram min dator.
Jag gick in på internet och sökte på "Stratford talent" och massor kom upp.
Jag klickade på en och det första kg såg bar en stor text,
"Årets Kändiscoach är Justin Bieber,vem blir den lyckliga,bara en kan få honom!"
______________________________

Ett litet kort inlägg även fast jag hade sagt att det inte skulle komma nåt idag?
Blev kort somsagt med har inte jääättemycket tid...:)
Hoppas ni får en bra lördag!
Kram!


Chapter 2 - Telling the truth...

Alexandra:

Signalerna gick men det var ingen som svarade,jag ringde om och om igen.
''Shit,förlåt att ja avrg inte svarat,hade mobilen på ljudlöst på mitt rum och jag var i köket'' stod det på ett sms från Cassie.
Jag ringde upp och den här gången svarade hon direkt.
''Hej,kan du komma till mig?'' frågade jag.
''ah,sure..kommer nu!'' svarade hon och sedan la vi på.
Det tog ungefär 5 minuter innan det plingade på dörren och jag sprang ner för att öppna.
''hej'' sa jag och kramade henne.
''hej,snygg du är!'' sa hon och jag rynkade på näsan.

Theres always a little truth behind..(tänk er att hon inte håller på att öppna dörren)

''Ska vi gå upp,jag behöver prata med dig'' sa jag och hon tog av sig sina skor.
''okej,vart är din mamma?'' frågade hon och jag hajade till.
''Jo,det är det jag måste prata med dig om'' sa jag och hon tittade oroligt på mig.
Vi gick upp och satte oss i sängen mittemot varandra.
''Har det hänt nåt Alex,du kan berätta allt för mig'' sa hon och jag log lite.
''Ja och jag vet det men jag har faktiskt...'' började jag.
''vad har du gjort,berätta nu!'' sa hon.
''jag har inte berättat en grej för dig,och det gäller min mamma'' sa jag och hon tittade med en obeskrivlig blick på mig.
''för 2 år sen så fick vi reda på att min mamma hade cancer'' sa jag och hon drog andan.
''Herregud'' viskade hon.
''jag har inte sagt det till dig och jag känner mig så dum,jag har ljugit för dig hela tiden,sagt att mamma vart på jobbet när hon i själva verket vart på sjukhuset..förlåt'' sa jag och tittade ner.
''Alexandra,varför har du inte berättat det här tidigare?'' frågade hon.
''Jag vet inte..'' sa jag.
''Jag borde vara arg på dig för du har faktiskt ljugit för mig,men...jag kan inte det för det spelar ingen roll om du ljugit för mig i 2 år just nu,för jag är så ledsen för din skull,men du vet att jag finns här för dig!'' sa hon och log.
''ja'' sa jag och hon gav mig en lång kram.
Då hade jag äntligen berättat det!


Efter några timmar utav flams och allvar så skulle Cassie gå hem.
''Ska vi åka upp till mamma en sväng bara du och jag?'' frågade pappa eftersom de andra var borta,hos kompisar.
''Ah kan vi göra'' svarade jag och började ta på mig mina skor.
Det tog en kvart att åka upp till sjukhuset och när vi var framme så gick vi till expeditionen och han berättade  vart vi skulle gå.
''Här är det'' sa jag och pappa gjorde en hastig sväng.
När vi kom in så låg mamma i sängen och sov.
Pappa och jag satte oss i varsin fotölj bredvid sängen.
''Jo pappa,det går en tävling varje år på skolan som heter 'stratford talent'...Cassie tyckte jag skulle vara med i den,man vinner pengar'' sa jag.
''vill du vara med i tävlingen så är det inga problem för mig vettu'' sa pappa.
''jag vet inte..'' sa jag och funderade.
''Gör det Alexandra,för mig'' hörde jag mamma säga helt plötsligt.
''Va?'' frågade jag.
''Va med i den där tävlingen,du sjunger som en gudinna..'' sa hon.
''Jag vet inte om jag vill'' sa jag.
''Jo det vill du,snälla..gör det för mig'' sa hon svagt.''det är det sista jag vill innan jag dör,att få höra dig sjunga!''
''Du kommer inte dö mamma,du klarar det här'' sa jag,mest för att intala mig själv.
''Jag vet inte Alexandra,jag har kämpat i 2 år nu,jag e trött'' svarade hon.
''Älskar dig mamma'' sa jag och tårar bildades.
Jag blundade hårt och tårarna rann ner för kinden.

________________________________________________________________________________

2:a delen!!
Jag är såååå tacksam för ALLA fina kommentarer ni ger!!
det värmer rejält!<3<3<3
Jag tycker att novellen börjar få ett flyt och om ni undrar när justin kommer in...ja då får ni vänta 1 eller 2 kapitel!
Hoppas den här novellen blir bra nu!
Kram!<3<3

ps: kommer nog inte upp något imorgon,ska fira min pappa som fyllt år...men söndag kanske!;)

I'm doing this for you[chapter 1]-My story...


Alarmet ringde och jag suckade tungt.
Dags för skola.
''har vaknat nu,ska vi ses vid hel?'' skrev jag och skickade iväg ett sms:et till min bästis Cassie.
Jag gick upp och gick in till min walk-in-closet och valde kläder och smycken.
Min familj bodde i ett ganska stort,lyxigt hus i mitten utav Stratford.
Jag bestämde mig för att sminka mig efter frukosten så jag gick ner till köket där resten av familjen ylade runt i köket.
''Godmorgon alla'' sa jag och tog fram juicepaketet ur kylen.
''Godmorgon hjärtat,sovit gott?'' frågade pappa stressat medans han ställde fram fukost till mina bröder.
''Jag vill inte ha macka!!'' skrev Oliver,min minsta brorsa som var 3 år.
''Men det spelar ingen roll,det är det ända som finns!'' sa pappa bestämt till Oliver.
De andra började äta med fris och fröjd.
''Om mamma ändå var här..'' viskade pappa och tittade på mig.
Det var ingen utav mina kompisar som visste,inte äns min bästa vän.
För två år sen så fick min mamma diagnosen cancer,det var en hård tid för familjen.
Hon har spenderat den mesta tiden på sjukhuset,pappa har tvingats uppfostra alla 4 ungar själv den senaste tiden,varav 3 pojkar.
Jag klarade inte av att tänka på mamma så jag sprang rakt upp mot mitt rum och jag hörde pappa ropa efter mig.
''Alexandra,kom frukosten är på bordet!''
Jag öppnade dörren och slängde mig på sängen och kände tårarna rinna.
Sedan kom jag på att jag kanske var tvungen att göra mig iordning så jag gick fram till mitt sminkbord och satte mig och började sminka mig.
Jag jag tittade på fotot utav mig och mamma för 1 år sen när hon var ute från sjukhuset ett tag,men åkte akut in igen för att det bara blivit värre.
Jag log mot fotot men fortsatte med det jag höll på med.
När jag var klar tittade jag mig i spegeln,fixade till håret och gick sedan ner för att åka till skolan.

Jag tog på mig mina skor,sa hejdå och gick sedan ut till bussen som väntade utanför.
How to reduce school bus pollution for your children?
Jag gick bak i bussen tills jag mötte Cassie's glada ansiktsuttryck.
''Tjena bruden!'' sa hon och jag satte mig ner bredvid henne.
''haha hej!'' svarade jag.''fin du är''
''säger du?,snyggast på bussen!'' sa hon och jag skrattade.
Resan till skolan gick fort med henne,jag gick första året på gymnasiet och det blev svårare att nå alla betyg och så.


''Tjena Johnsson!'' skrek Leo och gav mig en highfive.
Leo var kapten för basketlaget.
''hey!'' sa jag och log.''ska vi gå?''
Vi gick mot skåpen och tog ut våra böcker.
''Jag hatar spanska'' suckade Cassie.
''Det går fort'' sa jag och klappade henne på axeln.

När vi gick i korridoren bort mot spanskasalen så stannade Cassie.
''Alex,du borde vara med i..ah den här tävlingen!'' sa hon och pekade mot en affish som satt uppnitad på anslagstavlan.
''Nu var det dags för årets Stratford talent!,vi uppskattar tävlande utav båda könen!;),ni kan anmäla er hos musikläraren! priset detta år är 4000 kronor''
Läste jag.
''Nej,inget för mig!'' sa jag och drog med Cassie.
''Men jag har hört dig på musikletionen,du är duktig o man vinner pengar!'' sa hon.''jag skulle gärna ställa upp men jag kan inte sjunga!''
''Kan du visst,men jag tänker inte göra det'' sa jag och hon räckte ut tungan mot mig.
___________________________________________________________________________

Så,första delen utav den nya novellen!
Första delen är alltid ganska tråkig,men jag hoppas ni kommer gilla den?
Kommentera vad ni tycker!
Kram



Tidigare inlägg
RSS 2.0